Historia.

De många forngravarna, från stenålderns hällkistor i norra Gemla och flintatillverkningen vid Ohs, till järnåldersgravfält i Ellanda vittnar om att bygden varit bebodd sedan stenåldern och är en central del av det gamla folklandet Värend, landet runt Helgasjön och Åsnen.

Byarna i Öja församling är framför allt Gemla med Getaskärv och Harekullen, Öja, Ellanda, Törnåkra med Hökaryd, Usteryd, Gransholm med Ohs och Öpestorp.

Alla byar var länge renodlade bondbyar där de flesta ägde sina egna gårdar, med enstaka snickare, skräddare och skomakare samt soldater som enda undantag. I långa tider har det dock funnits kvarn vid Gransholm, Ohs och Gemla. Herrgårdarna i Gemla och Gransholm var små jämfört med de stora egendomarna i Ängaholm i väster och Bergkvara i öster.

För industriell tillverkning börjar vattenkraften vid kvarnarna tas i bruk först i Gemla vid mitten av 1700-talet som pappersbruk och något senare med gjuteri. I början av 1800-talet anläggs på Gransholms gård vad som skulle bli det stora pappersbruket i Gransholm som lades ned med 1970-talets rationaliseringar. År 1865 startade Gemla Leksaksfabrik i de då tomma lokalerna efter Gemla Pappersbruk.

De andra dominerande grenarna i näringslivet, jordbruket, träleksakstillverkningen, järnbearbetningen och senare även bakelit och plastindustri har överlevt och gör än i dag socknen till en påtagligt mångsidig bygd. En rad småföretag kompletterar de större, men servicenäringarna har blivit betydligt färre än för en eller två generation sedan då affärer och hantverkare fanns både i Gemla vid kyrkan och i byarna.

Från att ha närt en befolkning på ungefär 700 personer omkring 1800 ökar befolkningen stadigt till 1880 då ca 1200 bor här. I den stora omflyttningens och industrialiseringens tid håller man ställningarna väl – säkert i hög grad tack vara stationssamhället vid banan Växjö –Alvesta som anlades 1865 med den service- och industriutvecklingen som sker kring denna. Ett exempel är leksakstillverkningen som 1866 lokaliserades hit av en man från Ångermanland för att vattenkraft, järnväg och billig arbetskraft fanns här och har sedan förts vidare av många olika företag.

Det är först efter andra världskriget som befolkningen och bebyggelsen i tätorten Gemla växer så att den ort vi känner i dag tar form. Så många som nu bor i socknen, över 1700, har aldrig bott här tidigare. Med den från 2013 nyöppnade stationen och en expansiv kommunal planering kommer befolkningen med all sannolikhet att öka påtagligt. (Peter Aronsson 2013).

Öja Kultur & Hembygdsförening har i två böcker beskrivit dels Beredskapslivet och dels Näringslivet under 1900-talet. Dessa finns att köpa hos Hembygdsföreningen eller via telefon till 0470 67397.

Gemlabladet